Läkemedelsverket ser positivt på de presenterade förslagen till en stärkt försörjningsberedskap för hälso- och sjukvården men menar samtidigt att förslagen behöver finansieras och att man genomför dem i rätt takt och ordning.
Myndigheten föreslås bland annat få möjlighet att ta ut en sanktionsavgift av företag som inte rapporterar in restnoteringar i tid, och att Läkemedelsverket ska upprätta och förvalta en samlad nationell lägesbild över tillgång, lokalisering och förbrukning av läkemedel och medicintekniska produkter.
I slutet av augusti lämnade Läkemedelsverket in sitt yttrande över delbetänkandet En stärkt försörjningsberedskap för hälso och sjukvården, SOU 2021:19 till Socialdepartementet.
– Utredningen har både ett brett perspektiv och har fördjupat sig i detaljer vilket ger en helhetsbild som är avgörande för att skapa en god framtida försörjningsberedskap.
Samtidigt är det angeläget med en noggrann, och gärna partsgemensam, analys av vilka förslag och i vilken takt och ordning dessa ska arbetas vidare med, säger Björn Eriksson, generaldirektör på Läkemedelsverket.
Läkemedelsverket ser samtidigt risker med förslaget om omfördelning av läkemedel mellan enheter inom detaljhandel och sjukvård på det sätt som föreslås. Detta bör analyseras ytterligare, bland annat utifrån risken för förlorad spårbarhet som är avgörande vid indragningar av läkemedel.
– Vi välkomnar förslagen och konstaterar samtidigt att uppgifterna medför ett behov av motsvarade tillskott av resurser för myndigheten. Tydliga uppdrag och ansvar samt finansiering är en förutsättning för att Läkemedelsverket ska kunna bidra i det viktiga arbetet med en stärkt försörjningsberedskap, säger Björn Eriksson, generaldirektör på Läkemedelsverket.
Lämna ett svar
Du måste vara inloggad för att publicera en kommentar.